En barnpsykolog talar ut om små och stora barns sömn

En text av Liv Svirsky om små och stora barns sömn

Har du någon gång tänkt att du kanske relativt snart kommer bli typ galen om du inte får sova?

Har du någon gång oroat dig över ditt barns sömn? Undrat hur ditt barns sömn påverkar din egen? Frågat en vän, granne, förskolelärare, kollega, förälder, släkting eller vårdpersonal om det verkligen ska vara så här? Hatat lite på någon som skrutit om att deras barn somnar på en minut och sover hela natten utan att ens pipa? Har du till och med drömt om att slippa bli väckt sju gånger per natt?

Den förälder som inte svarar JA på någon av dessa frågor räcker upp en hand! Ja, gör det framför datorn eller den skärm du nu läser det här på, var du än befinner dig – I dare you! Eller vad tusan, räcka upp handen räcker nog inte. Om du inte svarat JA på åtminstone en av de här frågorna kan du faktiskt bjussa hela din arbetsplats eller alla dina grannar eller några fritt valda personer på go’ fika, för om ditt barns sömn aldrig bekymrat dig, då är du en lyckligt lottad själ. Köp en trisslott när du ändå håller på.

Du som nu sitter med skärmen i ett krampaktigt grepp mellan två hårt knutna händer som definitivt inte strävar mot att sträckas upp, du kan slappna av. Du är inte ensam. Långt ifrån! Det här med barn och sömn. Det är helt klart ett kärt ämne. Eller kärt… Ett ämne vi älskar att tala om, är kanske närmare sanningen. Det här var också skälet till att jag och Kristoffer Bothelius beslöt oss för att skriva en bok om barns och ungdomars sömn. Vi ville skriva en bok där vi förmedlade fakta om hur barns sömn ser ut i olika livsfaser, vilka sömnstörningar som finns, vad forskningen kommit fram till och vilka metoder som finns för den som vill hjälpa sitt barn till en bättre sömn. Det sista var kanske vår allra starkaste drivkraft.

När vi utgick ifrån egna erfarenheter, saker vi hört vänner tala om och frågor vi fått av klienter så var vi rätt ense om något: Alla önskar sömnråd.

Och sömnråd finns det, i en närmast outsinlig mängd. Nästan vem man än frågor kan glatt dela med sig av ett boktips, en guru man absolut borde följa på Instagram, en sömnmetod som måste testas eftersom den funkat utmärkt eller en annan som absolut inte ska testas eftersom den var råkass. Forskning om sömnmetoder för små barn hade vi däremot hört mindre om så vi tänkte att vi skulle kolla hur det stod till på den fronten.

Att ta reda på fakta var inte så knepigt. Även om forskning om barns sömn är ett ganska ungt område så finns det idag mycket spännande kunskap. Man vet till exempel att barns sömnbehov varierar mycket med barnets ålder men att de individuella skillnaderna är nästan lika stora och att spannet för vad som är normalt är brett. Man vet likaså att sömnstörningar hos riktigt små barn är rätt ovanligt. Det förvånar säkert många småbarnsföräldrar, men små barns sömn är helt enkelt som Kristoffer brukar säga ”hackig och kackig”. Den stör de som sover med barnet men det är faktiskt inte detsamma som att barnet själv är sömnstört. Man vet att tonåringar har det som kallas förskjuten sömnfas vilket betyder att de helst somnar ganska sent och sover längre på morgonen. Det här vet man så säkert så att forskare uttalat sig om att skolan för tonåringar borde starta senare för att de ska få en så bra chans som möjligt att vara vakna och alerta när de väl är där. Man vet en del om hur melatonin, en alltmer efterfrågad sömnmedicin, funkar för vuxna, men mindre om hur den funkar för barn. Sist men inte minst vet man att vårt sömnmönster i viss utsträckning påverkas av våra gener –vissa är födda till nattugglor medan andra är morgonlärkor som gärna stiger upp i ottan.

När det kommer till sömnmetoder är forskningen dock betydligt mer klen. Eller, det är lite förenklat. Tonåringars sömnstörningar är på många sätt lika vuxnas och där finns ett flertal beprövade behandlingsmetoder för olika varianter av sömnproblem. Men tittar vi på forskning på metoder för att få riktigt små barn att somna så är det faktiskt just ganska klent. Ju yngre barn desto mindre forskning. Det man har kunnat visa är bland annat att fasta rutiner under dagen så väl som i nattningssituationen hjälper många små barn till en bättre sömn. Att lägga sig vid samma tid varje dag är ofta hjälpsamt. Likaså är det bra att barnet exponeras för dagsljus och där kan den förälder som ofta promenerar med barnet i vagn tänka på att det är bra om barnet utsätts för direkt dagsljus och inte ligger skyddad under suffletten hela tiden. Det är heller inte fel att luta sig mot gamla knep och lite sunt förnuft. Att mätta barn sover bättre än hungriga är korrekt och klokt att lyssna till. Att vaggas till sömns i en rullande vagn är sövande för många små även om det kan vara segt som förälder att vagnen aldrig får stå still för då vaknar barnet omedelbart. Att däremot signa up sig på kurser på nätet som kompletteras med videomöten med en världsberömd sömncoach som botat hundratusentals barn tycks inte vara lika värt att testa – i alla fall inte i syfte att få till mer harmoniska nätter i familjen.

Det vi till slut landade i efter att ha sökt i databaser och läst studier, var faktiskt en slutsats som kanske inte låter så skoj men som, när man tänker närmare på det, är ganska befriande. Det är nämligen så att det inte finns så mycket man kan göra för att påverka små barns sömn. Man kan testa de strategier som bevisats fungera men förväntningarna bör läggas på en rimlig nivå, för någon solklar vinnare som funkar för alla och över lång tid, nej, det finns tyvärr inte.

Det kan kännas dystert att det inte finns en arsenal av verktyg att ta till för den som kan räkna veckans sammanlagda sömntimmar på ena handens fingrar och som tycker att concealer är ett hån mot mörka ringar under ögonen. Det som däremot kan vara trösterikt är att små barns sömn förändras fort och att den fas de just nu befinner sig i är övergående.

Det kanske också kan kännas skönt att veta att du som förälder inte gör något fel och det gör inte ditt barn heller. Du måste inte hitta rätt strategi eller vidta en massa åtgärder som varken känns bekväma eller funkar. Du kan bara vila i att det kommer gå över. I väntan på det kommer du faktiskt inte att ta skada även om det kan vara svårt att tro på i perioder. Så, istället för att kämpa kan du ge upp en orättvis kamp och fokusera på pragmatiska lösningar. Kan någon annan vuxen ta hand om barnet en stund så att du kan få sova? Kan andra relationer pausas ett tag så att du kan avsätta tid till återhämtning när möjligheten ges? Kan ambitionsnivån på övriga områden i livet sänkas lite för en tid? Kan du till och med njuta lite av den här perioden i livet? Den som, i backspegelns perspektiv är så kort, så kort. Den tid då du och din kropp är det ditt barn allra helst vill ha som både sängkamrat, huvudkudde och snuttefilt.

Tack till

Liv Svirsky, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare i KBT, specialist i klinisk psykologi och författare – bland annat till boken God natt! : om små och stora barns sömn.