Psykisk hälsa vid kriser och karantän

Evidensbaserade strateger för medarbetare och chefer vid arbete under extrem stress

För att bidra och underlätta för sjukvårdpersonal, har Sara Johansson och kollegor ideellt sammanställt en broschyr för personal som arbetar mitt i krisen. Sara Johansson som är medförfattare av boken Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser: Att stärka människors motståndskraft (Natur & Kultur).

Personal kan känna oro över hur de ska klara den psykiska belastningen, eller över hur de ska bemöta patienters och vårdtagares reaktioner. Broschyren riktar sig främst till läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, undersköterskor, psykologer, kuratorer och andra inom hälso- och sjukvården, sjukhusets eller kommunens krisledning, stab, samt krisgrupper (POSOM, PKL) och sjukhuskyrkan. Sara delar med sig av sina bästa råd:

  • Agera nu, inte sen. Läs medan tid finns. Det är nu det finns ett tidsfönster då vi kan förbereda oss. När antalet fall dubbleras, kan det vara för sent.

  • Förutom att agera nu, och inte sedan, är mitt råd till er att inte glömma att planera för uthållighet och återhämtning, även under en extrem situation.

  • Erkänsla, kontinuitet och samtal goda kollegor och vänner emellan, är särskilt viktigt.

  • Ingen av oss kan förändra verkligheten. Men vi kan alltid vara ett stöd, även med en liten handling. Den lilla handlingen minns människor ofta hela livet efteråt.

KBT-strategier för att förbättra psykisk hälsa under Covid-19-pandemin

Vi står inför en ovanlig och påfrestande tid i och med det pandemiska utbrottet av Covid-19. KBT har visat sig vara effektivt för att minska på stress, ångest och nedstämdhet i tusentals kontrollerade vetenskapliga studier. I tider som dessa, som saknar motstycke i vår närliggande historia, har flera internationella KBT-forskare samlat fungerande hanteringsstrategier samt råd kring välbeforskade internetprogram, hemsidor och självhjälpsböcker för både barn och vuxna. Broschyren är på engelska.

Sömnproblem vid hemkarantän

För att minsta risken för smittspridning av coronaviruset är det just nu många som vistas ovanligt mycket i hemmet, antingen i karantän eller av försiktighet. Det kan göra att sömnen försämras, till exempel på grund av stress och oro, ökad inaktivitet, nya vardagsrutiner eller brist på rutiner. Sömnen kan också påverkas för de som har ovanligt mycket att göra för att de till exempel jobbar inom vården under stor press. European CBT-I Academy har tagit fram råd för hur man kan hantera sömnproblem som uppstått på grund av en kraftigt förändrad vardag. BTF-medlemmen och sömnforskaren Susanna Jernelöv och sömnforskaren Kerstin Blom har översatt dessa till svenska.